Snoop Dogg - Duces ’n Trayz: The Old Fashioned Way

Duces 'N Trayz: The Old Fashioned Way, släppt den 1 juni 2001 via TVT Records, Doggy Style Records och TVT Europe, är inte bara en ytterligare skiva till Snoop Doggs diskografi. Albumet etablerar sig direkt som ett monument över samarbeten med en exceptionell densitet som defierar standarderna från slutet av 90-talet och början av 2000-talet. Strategin för maximal integration med Nate Dogg och Tha Eastsidaz på viktiga spår skapar en kollektiv ljudidentitet som går utöver den enkla additionen av talanger. Det är på "Eastside Ridaz" där denna strategi når sin tekniska och artistiska toppunkt. Nate Doggs insats, en ikonfigur inom genren som redan samarbetat med Snoop på "Groupie" (Tha Doggfather, 1996), "Don't Tell" (No Limit Top Dogg, 1999) samt "Set It Off" och "Lay Low" (Tha Last Meal, 2000), bidrar här med en dimension av erfarenhet och historisk tyngd som är oöverträffad. Tillägget av LaToiya Williams, sångerskan vars röst redan resonerat på "I Believe in You" (Paid tha Cost to Be da Bo$$, 2002) samt "Cold Game" (Doggumentary, 2011), skapar en perfekt kontrast till rapparnas flows. Denna maximala koncentration av gäster transformerar låten till en verklig mikroskopisk antologi över den kaliforniska scenen, där varje röst bidrar med sin färg utan att noga de andra. Den kollektiva energin förstärks ytterligare på "Welcome 2 tha House", ett spår som illustrerar albumets kuratoriska tillvägagångssätt perfekt. På denna låt återkommer Nate Dogg, här ledsagande Tha Eastsidaz samt gruppen Tha Angels. Denna konfiguration skapar en festlig och gemenskaplig stämning där ikonfiguren Nate Dogg fungerar som klistrelement mellan de olika medlemmarna i kollektivet. Den simultana närvaron av dessa tre entiteter – två grupper och en legendarisk solist – demonstrerar en vilja att utvidga West Coast-rap-ekosystemet bortom vanliga begränsade kretsar. Låten fungerar som ett generationsbrott, kopplande Nate Doggs arv till den fresk i uppbyggnad av Snoop och Daz, samtidigt som den integrerar fräschör från Tha Angels. Utöver renodlade musikaliska samarbeten inkluderar albumet en betydande kulturell dimension genom "Crip Hop". Detta spår, som också ingår i filmen Baby Boy och dess motsvarande soundtrack, inkluderar LaToiya Williams och Tha Eastsidaz. Samarbetet med LaToiya Williams på detta specifika spår tillför en distinkt filmisk dimension, kopplande underground-rap till den stora Hollywood-filmindustrin. Denna dubbla tillhörighet – studioplatta och filmmusik – förstärker albumets status som ett stort kulturellt objekt från tiden, kapabel att korsgränsa mellan olika medier. LaToiya Williams närvaro på detta spår i synnerhet understryker duons förmåga att anpassa sig till filmproduktionens krav samtidigt som de behåller sin autentiska rap-identitet. Duces 'N Trayz's kuratoriska strategi sträcker sig långt bortom samarbeten med Snoop Dogg och integrerar en konstellation av artister som formar ett verkligt West Coast-ekosystem. På "Dogghouse in Your Mouth", spår 12, agerar det som en stor korsning där King Lou, Kurupt, Mixmaster Spade, RBX, Ruff Dogg och Suga Free möts, alla samlade kring Tha Eastsidaz. Denna täta konfiguration demonstrerar en vilja att samla genrens ikonfigurer från Kalifornien i en enda skivmoment, skapande ett unikt ljudtätt som defierar den norm av dominerande soloalbum från tiden. Albumet avslutas på "Everywhere I Go", ett spår som markerar slutet på en artistisk resa präglad av maximal integration av externa talanger. Denna samarbetsinriktade tillvägagångssätt möjliggjorde för skivan att överskrida geografiska och kulturella gränser, nå 15:e platsen på den kanadensiska Top 50 Albums-listan i fyra veckor i sträck. Den guldcertifiering som erhölls den 11 mars 2002 validerar bestående denna strategi för öppning mot en tidigare osedd artistisk mångfald. Genom att integrera artister som Lil' Mo på "So Low" eller Daddy V på "There Comes a Time", visar albumet att Tha Eastsidaz inte nöjde sig med att efterlikna koderna etablerade av Snoop Dogg, utan att de byggde sin egen kollektiva identitet kapabel att rivalisera med de största solo-projekten från scenen. Påverkan av denna samarbetsstrategi manifesteras omedelbart genom solida kommersiella resultat. Albumet debuterar på 4:e plats på Billboard 200 i USA med 116 000 sålda exemplar under sin första vecka, en exceptionell prestation för en skiva driven av ett duo snarare än en soloartist. Den förblir sedan på listorna i nio veckor i sträck, vilket visar en märkbar längd inom den musikaliska landskapet från tiden. Även i Kanada når den 15:e platsen på Top 50 Albums och stannar där under fyra veckor, bevisande att denna kollektiva ansats resonerade bortom amerikanska gränser.

Tekniska uppgifter

- Släppdatum: 1 juni 2001 - Skivbolag: TVT Records, Doggy Style Records, TVT Europe - Spår: 20 - Inledning / Avslutning: Intro / Everywhere I Go - Gäster: Tha Eastsidaz, LaToiya Williams, Nate Dogg, Soopafly, Suga Free, Tha Angels, Kokane, Bad Azz, Butch Cassidy, King Lou, Kurupt, Mixmaster Spade … - Föregående album: Tha Last Meal (2000)