Steve Lacy - Spirit of Mingus

Peggy's Blue Skylight öppnar sig med ett andetag som verkar födas och upphöra samtidigt. Skivan presenteras som en ljudarkitektur byggd av ojämna tidsrymder, där sopransaxofonen dialogerar med ett ensamt piano. Nio låtar utgör detta album, men inget namn stör den unika rösten hos duon Steve Lacy och Eric Watson. Mellan Remains (1992) och Packet (1995) intar detta album en unik plats i Steve Lacys karriär: ett ögonblick där duon når sin maximala intensitet, utan att den ena dominerar den andra.

Peggy's Blue Skylight & Reincarnation Of A Lovebird: inträdet i dialogen Lacy/Watson.

Den första låten, Peggy's Blue Skylight, etablerar omedelbart en minimalistisk stil: Steve Lacys sopranröst isoleras mot Eric Watsons piano. Den följande låten, Self Portrait In Three Colors, förlänger denna spänning mellan komposition och fri improvisation, utan att det ena dominerar det andra. Det är här inspelningens "live"-karaktär framträder: man hör saxofonens andetag som genomsyrar pianots pauser, som en delad andning, och ingen annan instruments närvaro tynger ner scenen. Det är i den här låten som duon når sin maximala intensitet, utan att någonsin offra klarheten i de melodiska linjerna. Produktionen från skivbolaget Free Lance (referens FRL-CD 016) ger fullt utrymme för denna organiska interaktion mellan de två musikerna, som om inspelningen fångar en konversation snarare än en framförande.

Pithycanthropus Erectus & Self Portrait In Three Colors: den rytmiska intensiteten och energin från konserterna 1991.

Den tredje delen av skivan inleds med Pithycanthropus Erectus, där tempot ökar och avslöjar en energi som avslöjar inspelningens "live"-karaktär. Self Portrait In Three Colors följer omedelbart, och erbjuder en långsammare, men lika intensiv, kontrast.

Free Cell, Block F... & Nostalgia In Times Square: övergången till en mer intim melodi.

Halvägs genom skivan markerar Free Cell, Block F... en återgång till ett mer melodiskt tillvägagångssätt, där saxofon- och pianostämmorna svarar varandra med ökad intimitet.

I X Love & Remember Rockefeller At Attica: avslutningen med mer melodiska stycken där längden och den texturmässiga intensiteten når sin kulmen.

Skivan avslutas med I X Love och sedan Remember Rockefeller At Attica. Dessa två låtar avslutar albumet med en mer intim melodi, där längden på varje fras verkar sträcka sig för att lämna plats för en laddad tystnad. Den sista spåret, Remember Rockefeller At Attica, erbjuder en avslutning som inte försöker lösa de tidigare spänningarna, utan snarare låter dem resonera i den slutliga tystnaden.

En sammanfattning av ett verk om koncentration och motståndskraft.

Spirit of Mingus är inte ett klassiskt studioalbum; det är en liveinspelning som fångades under en serie konserter och publicerades av Free Lance år 1992. Det är ett manifest för radikal minimalism, en ljudarkitektur byggd av två musiker som svarar varandra utan att någonsin försöka fylla tystnaderna.

Teknisk information

- Utgivningsår: 1992 - Skivbolag: Free Lance - Antal låtar: 9 (1 timme 03 minuter) - Inledning / avslutning: Peggy's Blue Skylight / Remember Rockefeller At Attica