Tyga - The Gold Album: 18th Dynasty

Det är en deklaration om självständighet, ett radikalt val att bryta sig loss från de stora skivbolagen och förlita sig på sin egen struktur, utan någon större marknadsföring eller fysisk närvaro på Billboard 200-listan.

Muh Fucka feat. A.E., Pleazer feat. Boosie Badazz och 4 My Dawgs feat. Lil Wayne: en trilogi av samarbeten.

De tre låtarna med gästmedverkande är inte bara enkla tillägg, utan snarare stilistiska inslag som strukturerar hela projektet. Slutligen, på 4 My Dawgs, levererar Lil Wayne en gripande vers, samma som han redan utforskat i samarbete med Tyga på No Introduction (2008), och som här fungerar som en historisk bekräftelse av duon, efter tidigare medverkanden på Careless World: Rise of the Last King (2012) och Hotel California (2013). Varje gästmedverkan fungerar som en förankringspunkt i den amerikanska rapvärlden.

Spitfire / Bloodline: den konceptuella ramen för en artistisk resa utan fysisk marknadsföring.

Skivan inleds med Spitfire, en låt där Tylas sång står i centrum mot en minimalistisk, nästan asketisk, produktion som ger utrymme för texten. Avsaknaden av fysisk marknadsföring (inga CD-skivor eller vinylskivor) förstärker idén om ett album som är skapat främst för exklusiv digitalt lyssnande, på Spotify, långt ifrån den traditionella utgivningscykeln med fysiska produkter.

En exekutiv produktion av Kanye West: ett ljudlandskap som pendlar mellan rock-pop och kalifornisk hip-hop.

Den som står bak detta projekt är, som nämnt i officiella källor, Kanye West. De huvudsakliga producenterna, Mike Dean och Jess Jackson, har arbetat med detta ljudlandskap för att ge albumet en övergripande sammanhållning, trots att produktionen ibland är otydlig i de individuella krediterna. Denna minimalistiska approach står i kontrast till idén om ett album som är rikt på ljuddetaljer: här är det inte mixningen som är viktigast, utan intentionen bakom varje låt.

Frånvaron på Billboard 200: ett album designat för exklusiv digital lyssning utan större marknadsföring.

Därför hamnade det inte på Billboard 200. De två promo-singlarna, "Make It Work" och "40 Mill", som producerades av Kanye West och Mike Dean, togs bort innan den slutgiltiga releasen och finns inte med på den officiella spellistan med tolv låtar. Detta medvetna val förklarar delvis varför albumet aldrig etablerade sig på de traditionella listorna: det var skapat för att lyssnas på, inte för att säljas.

Kritisk sammanfattning.

Mottagandet av albumet var blandat, vilket troligen speglar spänningen som är inneboende i den här typen av oberoende projekt. Publikationer som Pitchfork påpekade att rapparen inte kändes helt bekväm på albumet, medan PopMatters lyfte fram svagheterna i vissa låtar, och tillskrev dessa misslyckanden till inkonsekventa beats eller meningslösa texter. Kommersiellt sett nådde inte albumet Billboard 200-listan, och såldes endast i 2 200 fysiska exemplar under den första veckan. Även om man inkluderar streamingen (cirka fyra miljoner), räckte det inte till att nå tröskeln på 5 000 album-ekvivalenter som krävs för att komma in i listan. Dessutom fick flera samarbeten som ursprungligen var planerade – bland annat med Young Thug på "Hookah", Justin Bieber på "Wait for a Minute", samt outgivna låtar med Future, Drake och Chris Brown – strykas eftersom Tygas tidigare skivbolag fortfarande innehavde upphovsrätten till dessa inspelningar. Dessa tekniska och kontraktuella begränsningar tvingade den slutliga låtlistan att bli en mer begränsad version med endast tolv låtar, vilket är långt ifrån den vanliga omfattningen av moderna musikprojekt. Albumet utmärker sig genom sin exklusivt digitala natur: utan någon fysisk version på CD eller vinyl, var det från början avsett för en direkt distribution på Spotify. Den slutliga låtlistan med tolv låtar är resultatet av en urvalsprocess som begränsades av kontraktuella villkor: flera samarbeten som ursprungligen var planerade, inklusive med Young Thug ("Hookah"), Justin Bieber ("Wait for a Minute") och outgivna låtar med Future, Drake eller Chris Brown, fick strykas eftersom det tidigare skivbolaget fortfarande innehavde upphovsrätten till dessa inspelningar. De två promo-singlarna "Make It Work" och "40 Mill", producerade av Kanye West och Mike Dean, fanns med i den förbeställbara versionen men togs bort innan den officiella utgivningen den 23 juni 2015. Kommersiellt sett såldes albumet endast i 2 200 fysiska exemplar under sin första vecka, vilket, även med de cirka fyra miljoner streamingen, inte räckte för att nå tröskeln på 5 000 album-ekvivalenter som krävs för att komma in i listorna. På Metacritic fick projektet ett genomsnittligt betyg på 45/100, vilket indikerar blandade recensioner. Enligt PopMatters är albumet en samling låtar som antingen saknar ett tydligt beat eller har meningslösa texter. Mellan personliga ambitioner och ekonomiska begränsningar positionerar sig The Gold Album: 18th Dynasty som ett övergångsalbum, någonstans mellan ett försök att uppnå kritisk uppmärksamhet och en acceptans av en status som oberoende artist.

Teknisk information

- Utgivningsdatum: 23 juni 2015 - Skivbolag: Last Kings Music - Låtar: 12 (44 minuter 32 sekunder) - Öppnings-/avslutningslåt: Spitfire / Bloodline - Gästartister: A.E., Boosie Badazz, Lil Wayne - Föregående album: Fan of A Fan The Album (2015)